Halvgräs Halvgräs Ag (Cladium mariscus) är ett vassliknande halvgräs med bladrika, 1-2 m höga strån och kölade, skärande blad samt lång och smal, sammansatt blomställning, bildad av vippor från de övre bladens vinklar. Hos de allra flesta halvgräs finns i ytlagret en ofta ganska riklig inlagring av kiselsyra ( kvarts), i synnerhet i form av små, fina taggar, märkbara endast med känseln, dels i bladkanterna, dels även i stråets kanter, då detta är 3-kantigt (så är strået bildat hos Rhynchospora och en mängd Carex-arter). Hos agen är strået trint och slätt, men bladen har såväl kanten som ryggkölen tätt sågade med så stora taggtänder, att de lätt syns med blotta ögat. ...Wikipedia "Ag (växt)"
Ängsull (Eriophorum angustifolium) är ett halvgräs som förekommer i Nordamerika, norra Asien och Europa. Det växer i öppna våtmarker och myrområden över hela Sverige. Varje strå är ungefär en halv meter högt och i toppen hänger på sommaren tre till fem bomullsliknande ax. Ett annat, ovanligare, namn är harull. Andra liknande arter inkluderar rostgräs, tuvull, polarull samt delvis liknande gräsull och kärrull. ...Wikipedia "Ängsull"
Arktisk staggstarr (Carex nardina ssp. hepburnii) är en flerårig gräslik växt inom släktet starrar och familjen halvgräs. Arktisk staggstarr växer i täta platta tuvor och har ljusbruna basala slidor. Dess släta strån är raka och bladen är styva, korta, smala och raka. Axen blir från fem till åtta mm långa, har tre till fem hanblommor upptill och tre till sju honblommor nertill. De mörkbruna axfjällen blir från 2,5 till 3 mm, är äggrunda, trubbiga, smalt hinnkantade och i spetsen ofta fransiga. De blekbruna fruktgömmena blir från 3 till 3,5 mm, har otydliga nerver, kort skaft och kort, sträv, kluven näbb. Arktisk staggstarr blir från tre till åtta cm hög och blommar i juli. ...Wikipedia "Arktisk staggstarr"
Axag (Schoenus ferrugineus) tillhör familjen halvgräs och är ett i Skandinavien ovanligt, tuvat halvgräs av släktet axagar, som känns igen på sin blomställning, ett sammansatt ax av glänsande svartbrun färg, omgivet av två oliklånga, också svartbruna, hölster. Varje småax, har som hos agsläktet flera av de nedersta skärmbladen tomma. Axag bildar glesare tuvor än den nära släktingen knappag. Stråna är cirka 30 cm höga. ...Wikipedia "Axag"
Backstarr (Carex ericetorum) är en flerårig gräslik växt inom släktet starrar och familjen halvgräs. Backstarr växer tuvad och dess mörkt rödbruna basala slidor är upprispade. Dess strån är styva, upprätta och något böjda och de glänsande grågröna bladen blir från 2,5 till 4 mm breda, är platta, styva, sträva på ovansidan och ofta bakåtböjda. Backstarr har ett ensamt hanax och två till tre tättsittande, äggrunda och oskaftade honax. De bruna nedre stödbladen liknar axfjäll. De mörkbruna axfjällen blir 2 till 2,5 mm, är trubbiga och har en ljus mittnerv. Axfjällen har även breda, fint fransiga hinnkanter. De grönbruna äggrunda fruktgömmena blir två till tre mm, är finhåriga, saknar nerver och har en kort näbb. Backstarr blir från 5 till 30 cm hög och blommar från maj till juni. ...Wikipedia "Backstarr"
Bågstarr (Carex maritima) är en flerårig gräslik växt inom släktet starrar och familjen halvgräs. Bågstarr har kryppande jordstammar med strån i rader och grågröna täta strån, vanligen böjda. De styva bladen blir från 0,5 till 2 mm, är rännformiga eller inrullade. Den klot- till äggformiga axsamlingen blir från 0,5 till 1,5 cm med tre till fem tätt sittande ax, med hanblommor upptill. De rödbruna axfjällen blir från tre till fyra mm, brett äggrunda, trubbiga och hinnkantade. De gula till mörkbruna fruktgömmene blir från 3,5 till 4,5 mm, mörka upptill, har otydliga nerver och kort, något sned näbb. Bågstarr blir från 3 till 18 cm hög, blommar från juni till juli och bildar i sällsynta fall hybrider med lappstarr på Svalbard. ...Wikipedia "Bågstarr"
Björnstarr (Carex ursina) är en flerårig gräslik växt inom släktet starrar och familjen halvgräs. Björnstarr växer i små täta tuvor, med korta utlöpare och upprätta eller böjda, släta strån. De klargröna bladen blir fårn 0,5 till 1 mm breda, är rännformiga med sträva kanter och ofta längre än ståna. De klotrunda eller äggrunda axen blir från fyra till sex mm och har hanblommor vid basen. De rödbruna axfjällen är tubbiga och kortare än fruktgömmet. De gulgröna fruktgömmena blir cirka två mm, är äggrunda och utan tydliga nerver eller näbb. Björnstarr blir från två till sex cm hög och blommar från juli till augusti. ...Wikipedia "Björnstarr" Connect with sv.shortopedia.com.
Blankstarr (Carex otrubae) är en flerårig gräslik växt inom släktet starrar och familjen halvgräs. Blankstarr är ett tättuvat halvgräs, med blekbruna basala slidor som är svagt upprispade. Dess blågrönaktiga bladen blir från fyra till tio mm breda och snärp som är längre än brett. Blankstarrens trekantiga strån är vassa med plana sidor. Dess gulgröna axsamling är cylindrisk och rätt smal. Axens stödblad blir en till fem cm långa och bladlika. De blekt gulbruna till rödbruna axfjällen blir fyra till fem mm. Fruktgömmen blir från fem till sex mm, är glänsande grönbruna till mörkbruna och har tydliga nerver på båda sidor. Fruktgömmets näbb är lika grunt kluven på båda sidor och något sträv. Cellerna på fruktämnets yta är rektangulära. Blankstarr blir från 30 till 75 cm hög och blommar från juni till juli. ...Wikipedia "Blankstarr"
Blåsstarr (Carex vesicaria) är en av ett fåtal Carex-arter i den svenska floran som är av sådan höjd och bladrikedom, att de bildar en vasslik vegetation i vattendragen. Av dessa är blåsstarren och flaskstarren nära besläktade och igenkänns på 2 eller flera hanax samt i allmänhet gulaktiga fruktgömmen. De når en höjd av 0,5-1 m och är allmänna över hela Norden på stränder, i diken och dammar med mera, även i de lägre fjälltrakterna. Bladen av dessa storväxta arter är sega med mjuka och användes förr i norra Skandinavien som hö till att med ett norskt uttryck "sena" eller fylla lappskorna (pjäxorna, komagerna) omkring foten, vilket ger värme om vintern och svalka om sommaren. Därav kallas dessa arter även "skostarr" och "skogräs" (på norskt språk "senegras"). ...Wikipedia "Blåsstarr"
Borststarr (Carex microglochin) är en gräslik växt med trådsmala blad. Tillhör släktet starrar och familjen halvgräs, med styvt strå och flera, trådsmala blad. Axet sitter ensamt i stråtoppen och har bara ett tiotal blommor, hanblommorna sitter i toppen och honblommorna vid basen. ...Wikipedia "Borststarr"
Brokstarr (Carex bicolor) är en flerårig gräslik växt inom släktet starrar och familjen halvgräs. Brokstarr växer löst småtuvad och har blekbruna basala slidor. Dess strån är veka, överhängande och till slut liggande. De ljusgröna korta bladen blir från en till tre mm breda, är mjuka och platta. Axsamlingen består av två till fyra ax, med en axlängd på fem till tio mm, med hanblommor nertill och honblommor med två märken. Stödbladen är kortare än axsamlingen. De svartbruna axfjällen är trubbiga och har en ljus mittnerv. De ljust blågröna fruktgömmena blir från 1,5 till 2,3 mm, är papillösa och saknar både näbb och nerver. Brokstarr blir från 5 till 15 cm hög och blommar i juli. ...Wikipedia "Brokstarr"
Bunkestarr (Carex elata) är en flerårig gräslik växt inom släktet starrar och familjen halvgräs. Den växter i stora täta tuvor och har gulgrå basala slidor som är nätformigt upprispade. Dess strån är styva, vasst trekantiga och sträva. Bunkestarrens blågröna blad är från fyra till sex mm breda, sträva och har papiller undertill. Vid torka så rullar sig skivorna utåt. Den har en till tre hanax och två till tre honax som är tre till sex cm långa. Hanblommorna sitter oftast i spetsen på axen. De brunvioletta axfjällen blir tre till fyra mm långa och har en blek mittnerv. De äggrunda fruktgömmena blir 2,5 till 3 mm långa, är platta och blågröna. Fruktgömmena är papillösa men har nerver och tydlig näbb. Bunkestarr blir mellan 30 och 120 cm hög och blommar från juni till juli. Det finns en underart till bunkestarren som heter omskstarr (C. elata ssp. omskiana). ...Wikipedia "Bunkestarr"
Dvärgstarr (Carex rufina) är en flerårig gräslik växt inom släktet starrar och familjen halvgräs. Dvärgstarr växer i platta täta tuvor och har liggande strån som är gömda bland bladen. Dess basala slidor är gul till brunaktiga. De bleka bladen blir från 1 till 1,5 mm breda, är mjuka och är längre än stråna. Axsamlingen består av tre till fyra små ax. Dess nedre stödblad är vanligen längre än axsamlingen. De mörkt rödbruna axfjällen är trubbiga och kortare än fruktgömmet. De blekgröna fruktgömmena blir från 2 till 2,5 mm, är omvänt äggrunda, är trävt fintaggiga upptill och har en kort näbb som ibland är violettspetsad. Dvärgstarr blir från två till åtta cm hög och blommar från juli till augusti. ...Wikipedia "Dvärgstarr"
Fågelstarr (Carex ornithopoda) är en flerårig gräslik växt inom släktet starrar och familjen halvgräs. Fågelstarr växer i täta tuvor och är något ljusare än vispstarr. Den har blekbruna till rödbruna basala slidor, snart upprispade. Fågelstarrens klargröna blad blir två till tre mm breda och är kortare än axen. Den har två till åtta kortskaftade hanax och två till tre honax med tre till sju blommor. Axens stödblad är små och blekbruna. De gulbruna trubbiga axfjällen blir två mm och har en grön mittnerv. De gulgröna till bruna fruktgömmen är finhåriga och har en kort och smal näbb. Fågelstarr blir från 5 till 20 cm hög och blommar från maj till juni. ...Wikipedia "Fågelstarr" Please tell your friends about shortopedia
Fjällklubbstarr (Carex buxbaumii ssp. mutica) är en flerårig gräslik växt inom släktet starrar och familjen halvgräs. Fjällklubbstarr har basala slidor som är purpurröda och styva upprätta strån. Dess strån blir från två till fyra mm breda och är kortare än stråna. De nedre stödbladen är vanligen kortare än axsamlingen. Dess axfjäll är kortare än fruktgömmet och saknar borstlik spets. De omvänt äggrunda fruktgömmena blir från två till tre mm, saknar näbb men har en liten insänkt öppning. Nöten fyller fruktgömmet helt. Fjällklubbstarr blir från 20 till 60 cm hög och blommar från juni till juli. ...Wikipedia "Fjällklubbstarr"
Fjällstarr (Carex norvegica ssp. norvegica) är en flerårig gräslik växt inom släktet starrar och familjen halvgräs. Fjällstarr växer tättuvad och har mörkt purpurröda basala slidor. Dess styva blad blir från 1,5 till 3 mm, har en grov sträv mittnerv och är hälften så långa som stråna. Axsamlingen består av två till fyra ax, med topaxet störst som har hanblommor vid basen. De mörkbruna axfjällen blir något mindre än fruktgömmet och är äggrunda. De brett äggrunda fruktgömmena blir från 1,8 till 2,5 mm, är först gröna men senare mörka som axfjällen och är uppåtriktade. Fruktgömmet har en 0,2 mm lång papillös näbb, även med några små vassa taggar. Fjällstarr blir från 5 till 40 cm hög. ...Wikipedia "Fjällstarr"
Flaskstarr (Carex rostrata) är en växt i familjen halvgräs. På stråna finns separata hanax och honax. ...Wikipedia "Flaskstarr"
Gråstarr (Carex canescens) är en art i släktet starrar och familjen halvgräs. Gråstarr växer ofta tättuvad och har strån som är sträva upptill och utåtböjda. Dess basala slidor är ljust gråbruna och de grågröna bladen blir från två till fyra mm breda, är mjuka och har nästan samma läng som stråna. Axsamlingen blir från tre till sju cm och har tre till sju gulgröna ax, med hanblommorna nederst i axen. Axens stödblad är korta och styva. Axfjällen blir från 1,5 till 2 mm, är hinnartade och har en grön mittnerv. De ljusgröna fruktgömmena blir från två till tre mm, blir senare bruna, matta och har tydliga nerver. De har även en sträv näbb utan slits på ryggsidan. Gråstarr blir från 20 till 50 cm hög och blommar från juni till juli. De bildar, mer eller mindre ovanligt, hybrider med nålstarr, myrstarr, ripstarr, nordstarr, repestarr, norskstarr, skärmstarr och tågstarr. ...Wikipedia "Gråstarr"
Grönlandsstarr (Carex scirpoidea) är en flerårig gräslik växt inom släktet starrar och familjen halvgräs. Grönlandsstarr är tvåbyggare och växer i glesa tuvor. Den har brunvioletta basala slidor och styva raka strån som är sträva upptill. De styva bladen blir från en till tre mm breda och är platta och kortare än stråna. Hanaxen blir cirka en cem långa och dess honax 1 till 1,5 cm. De mörkbruna honaxfjällen blir cirka två mm, är äggrunda och trubbiga, har en ljus mittnerv och smal, hinklik, fint fransad kant. De gulgrå till bruna fruktgömmena blir från 2,5 till 3 mm och är fint och styvt gråhåriga, upprätta, med kort näbb och tre märken. Grönlandsstarr blir från 5 till 15 cm hög och blommar från maj till augusti. ...Wikipedia "Grönlandsstarr"
Grönstarr (Carex demissa, tidigare Carex tumidicarpa), är en art i släktet starrar och familjen halvgräs. Knagglestarrgruppen, där knagglestarr, näbbstarr, jämtstarr, grönstarr, ärtstarr, liten ärtstarr och ävjestarr ingår, växer tuvade och har bleka basala slidor. Dess honax är taggiga och kort- eller långskaftade. Nedre stödbladen är långa och gröna. Hybrider mellan ängsstarr och knagglestarr blir sterila, medan övriga blir fertila. Grönstarr växer småtuvad och dess klargröna blad blir från tre till sex mm breda, ofta utåtböjda och lika långa som stråna. Det enda hanaxet är långskaftat, medan de två till fyra honaxen är kortskaftade, med de nedre glest isär från andra. Axens nedre stödblad är längre än stråna. De blekbruna axfjällen är spetsiga och har en grön nerv. De gröna till gulgröna fruktgömmena blir från 2,5 till 4 mm, är inte uppblåsta, har tydliga nerver och cirka en mm lång rak näbb. Hybrider med ängsstarr och ärtstarr är ganska vanligt. Grönstarr blir från 15 till 30 cm hög och blommar fråm juni till juli. ...Wikipedia "Grönstarr"
Grusstarr (Carex hirta) är en flerårig gräslik växt inom släktet starrar och familjen halvgräs. Grusstarr har långa jordstammar och är krypande, och har mörkt rödbruna basala slidor. Dess strån är glänsande, kala och nertill grova. De klargröna eller grågröna bladen blir två till fem mm breda, är platta och håriga liksom bladslidorna. Grusstarr har två till tre smala hanax och två till fyra långt skilda hanax som är en till tre cm långa, upprätta och långskaftade. De nedre stödbladen har samma längd som strået. Hanaxfjällen är ofta finhåriga, medan honaxfjällen är bleka och blir ftån sex till åtta mm, och har en lång grön mittnerv och sträv uddspets. De blågröna till rödbruna fruktgömmena blir från fem till sju mm, är finhåriga och har en tydliga nerver. Fruktgömmena har även en två mm lång, sträv och kluven näbb. Grusstarr blir från 15 till 60 cm hög och blommar från maj till juni. ...Wikipedia "Grusstarr" Please inform your friends about shortopedia
Hängstarr (Carex pendula) är en flerårig gräslik växt inom släktet starrar och familjen halvgräs. Hängstarr är storväxt och växer i stora tuvor med strån tydligt trekantiga. Den har rödaktiga basala slidor och dess mörkgröna styva blad blir 12 till 25 mm breda. Bladen är även tunna har sträva kanter och är blekgröna på undersidan. Hängstarr har ett överhängande hanax och tre till sju välåtskilda honax som är 8 till 16 cm långa och 5 till 8 mm tjocka. De nedre axen är skaftade och bågböjda. Axens stödblad är av samma längd som axen. De rödbruna axfjällen blir 2 till 2,5 mm och har en något utdragen spets. De blågröna glänsande fruktgömmen, som senare blir bruna, blir 3 till 3,5 mm och har en kort näbb. Hängstarr blir från 60 till 180 cm hög och blommar från maj till juni. ...Wikipedia "Hängstarr"
Harstarr (Carex ovalis) är en flerårig gräslik växt inom släktet starrar och familjen halvgräs. Harstarr växer tätt tuvad och har brunaktiga basala slidor som är snart upprispade. Dess strån är utåtböjda och sträva upptill. De grågröna bladen blir från 1,5 till 3 mm breda och har halva strånas längd. Axsamlingen blir från två till fyra cm lång och innehåller fyra till sju äggrunda, snart bruna ax, med hanblommor nederst i axen. De blekbruna axfjällen blir från 3 till 4,5 mm, har tydliga hinnkanter och grön mittnerv. De blekbruna fruktgömmena blir från 3,5 till 5 mm, är smalt vingkantade och har en kluven sträv näbb. Harstarr blir från 10 till 40 cm hög och blommar från juni till juli. ...Wikipedia "Harstarr"
Hartmanstarr (Carex hartmanii) är en flerårig gräslik växt inom släktet starrar och familjen halvgräs. Hartmanstarr växer glestuvad, är lik klubbstarr men har mjukare strån och ofta med en något nickande topp. Dess basala slidor är ljusbruna och dess mörkgröna blad är platta. Axsamlingen består av fyra till fem ax, med ett cylindriskt toppax som är 1,5 till 3,5 cm långt och har få hanblommor vid basen. De nedre stödbladen är kortare än axsamlingen. De mörkbruna axfjällen har en ljus mittnerv och en borstlik spets. De brett elliptiska fruktgömmena blir från två till tre mm, är fint papillösa, har tydliga nerver och två mycket korta utstående tänder. Hartmanstarr blir från 20 till 70 cm hög och blommar från maj till juni. ...Wikipedia "Hartmanstarr"
Hednickstarr (Carex brunnescens var. brunnescens) är en flerårig gräslik växt inom släktet starrar och familjen halvgräs. Hednickstarrstrån är raka och längre än bladen. Dess fruktgömmen blir från 2 till 2,5 mm, är blanka och har en näbb som blir från 0,3 till 0,7 mm och saknar fot. ...Wikipedia "Hednickstarr"
http://sv.shortopedia.com, there's no better way. shortopedia
This article is licensed under the GNU Free Documentation License.
It uses material from the Wikipedia . Direct links to the original articles are in the text.
If you use exact copy or modified of this article you should preserve above paragraph and put also : It uses material from
the Shortopedia article about "Halvgräs".
| MAIN PAGE | MAIN INDEX | CONTACT US |