Goter

Alarik I (alternativt Alarik goten eller i latinska källor Alaricus), (cirka 370 - 410), den förste barbarhärskaren som intog Rom. Han föddes antagligen omkring år 370 på Peuce, en ö vid Donaus mynning. Han var av hög ätt då hans far var släkt med Balthi (balterna, ej att förväxla med "folk från baltikum"), vilka räknades som den näst finaste härstamning man kunde ha (näst amalerna). Han var got och hörde till den visigotiska delen av folket, vilka vid denna tidpunkt var bosatta i nutida Bulgarien efter att ha flytt undan hunnerna. ...Wikipedia "Alarik I"

Alarik II, död 507, var den åttonde visigotiske kungen i Spanien från år 484, då han efterträdde sin far Eurik. ...Wikipedia "Alarik II"

Atanarik, visigotisk hövding (död 381). ...Wikipedia "Atanarik"

Ataulf (svensk namnform Adolf), visigotisk kung 410-415, svåger och efterträdare till Alarik I. ...Wikipedia "Ataulf"

Athalaric (516- 2 oktober 534), ostrogotisk kung, sonson till Theoderik den store, blev kung i Italien efter dennes död 526. ...Wikipedia "Athalaric"

Athanagild, död 567, västgotisk kung i Spanien. Far till Brunhilda och Galswintha. ...Wikipedia "Athanagild"

Berig, mytisk gotisk kung, ibland även kallad Nordens förste kände kung. Berig omnämns i Jordanes 'De origine actibusque Getarum' även allmänt kallad ' Getica' eller i engelsk översättning av Charles C. Mierow 'Getica - The Origin and Deeds of the Goths'. Här står att läsa: ...Wikipedia "Berig"

Ermanarik (alternativt Ermannarik, Ermenrik I, Ermerik, i Eddan Jormunrekr, hos Saxo Grammaticus Jarmericus, Ermanaricus hos Jordanes, Eormenric i Beowulf), ostrogotisk kung eller härskare fram till omkring år 375, tillhörande amalernas ätt. Ermanarik ska ha härskat i ett vidsträckt rike från Dacien ända upp mot Östersjön. Riket föll dock samman under anfall från hunnerna. ...Wikipedia "Ermanarik"

Eurik, även Eurico eller Erwig, ca 415- 484, visigotisk kung, regerade från sin huvudstad Bordeaux från 466 till sin död. Han delade västriket med Odovakar. ...Wikipedia "Eurik"

Fritigern (alt. Fridigern), visigotisk hövding, död ca. 380. ...Wikipedia "Fritigern"

Galswinthia, Galswintha (född: 540, död: 568) var dotter till Athanagild, visigotisk kung i Spanien; syster till Brunhilda, drottning av Austrasien; och hustru till Chilperik I, merovingisk kung av Neustrien. ...Wikipedia "Galswinthia"

Gepider, en östgermansk, till goterna nära stående folkstam. Lär enligt goternas stamsaga, där goterna sägs ha landstigit vid Gothiscandza med tre skepp, ha anlänt i det tredje skeppet. Stannade, vid goternas utvandring från trakterna vid nedre Weichsel till Svarta havets kustland, på ön "Gepidaios" (Weichseldeltat). Utvandrade dock även de i sydöstlig riktning. I trakten av Karpaterna besegrade de under sin kung Fastida i mitten av 200-talet en annan östgermansk stam, burgunderna, som utvandrat dit från Pommern och Bornholm. Detta nederlag föranledde kort därpå Bornholms avfolkning då de besegrade burgunderna erhöll förstärkning genom en ny utvandring från denna ö. Men då gepiderna omedelbart efter segern sökte bemäktiga sig Dacien, besegrades de själva av goterna. Vid hunnernas intåg i Europa (år 375) underkuvades de av dessa och måste följa Attilas tåg (451) till Gallien. Efter Attilas död (453) gjorde de sig emellertid under sin kung Ardærik oberoende och upprättade ett rike i sydöstra Ungern och Siebenbürgen. Där utkämpade de med ett annat germanfolk, langobarderna, strider om vilka langobarden Paulus Diaconus diktat hjältesagor. Gepiderna dukade under 567 då de slutligen besegrades av langobarderna som då förbundit sig med avarerna. Deras kung Kunimund stupade, och hans dotter Rosamunda tvangs att äkta segraren, kung Alboin. En del gepider följde langobarderna på deras tåg till Italien, andra flydde till Konstantinopel, och de som stannade i Ungern blev avarernas undersåtar. En spillra av gepiderna lär ha funnits i Ungern ännu in på 800-talet. ...Wikipedia "Gepider"

Goterna är en av de mest kända germanstammarna under folkvandringstiden. De uppträdde cirka år 100 e.Kr i trakten av floden Vislas mynning i nuvarande Polen. Goternas ursprung anges av historikern Jordanes, vara någonstans i nuvarande Sverige, namngett som ön Scandza ( Skandinavien). Goternas språk, gotiskan, är ett av de äldsta kända germanska språken, och var närmare släkt med fornnordiskan än med Västgermanska språk. Gotiskan delade vissa intressanta egenheter med gutamålet som till exempel att det generella ordet för får var lamb. ...Wikipedia "Goter"

Ildibad (alternativt Heldebadus), död 541, ostrogotisk kung men själv av visigotisk härkomst (släkt med den visigotiske kungen i Spanien), vald efter att Witigis avseglat till Konstantinopel. Ildibad hann bara vara kung i ett knappt år innan han dödades av en gepid vid en bankett. ...Wikipedia "Ildibad"

Jordanes var en historiker och enligt vissa källor biskop i Kroton på 500-talet. Han var notarie åt den ostrogotiska kungen Theoderik den store. Kallas ibland också Jordanis, i vissa äldre sammanhang även felaktigt Jornandes. Han hörde till en familj som i flera led tjänat amalerna. ...Wikipedia "Jordanes"

Krimgoterna var en folkspillra med ursprung i ett jättelikt östgotiskt rike på " Skytiska slätten" (nuvarande Ukraina) vilket 375 e.Kr., under sin kung Hermanarik, krossades av hunnerna. ...Wikipedia "Krimgoter"

Mathasuentha, ostrogotisk drottning, dotterdotter till Theoderik den store, se Witigis vars maka hon var. ...Wikipedia "Mathasuentha"

Ostrogoter eller östgoter (lat. ostrogothi, l. ostrogothæ), ett av de två huvudfolken bland goterna. Prefixet ostro har förmodligen betydelsen de lysande och betyder alltså inte "öst-" som man tidigare har trott. Ostrogoter är emellertid en benämning som togs i bruk först i slutet av 400-talet, dessförinnan hette de egentligen "Greutungi" vilket möjligen betyder "stäppfolket". För tiden innan namnbytet är alltså ostrogoter en felaktig term medan "östgoter" kan accepteras eftersom de faktiskt var det gotiska folk som levde längst åt öster. ...Wikipedia "Ostrogoter"

Sankt Sava, Sava goten eller Sava från Rumänien, östeuropeiskt helgon. ...Wikipedia "Sankt Sava"

Teia (alternativt Teja, Theia, Thila, Thela, Thejas), död 552 eller 553, ostrogoternas siste kung i Italien. ...Wikipedia "Teia"

Theodahad (före 511 - 536) ostrogotisk kung 534-536, systerson till Theoderik den store. Han kan ha kommit till Italien samtidigt med Theoderik och var alltså ingen yngling när han kom att bli kung. Han blev dock inte långvarig som regent utan röjdes ur vägen av Witigis, som efterträdde honom på tronen. ...Wikipedia "Theodahad" This article is made on http://sv.shortopedia.com

Theoderik den store (på gotiska Thiudareiks, från "av folket" och "stor", "kung", "härskare") (född 454 eller möjligen 455, död 526) var kung över ostrogoterna från 488 till sin död samt härskare över Italien från 493. ...Wikipedia "Theoderik den store"

Theoderik I var kung över visigoterna 419–451. Han var utomäktenskaplig son till Alarik I. Han efterträdde Wallia som kung 419. ...Wikipedia "Theoderik I (visigot)"

Theodimir (Tiudimer), ostrogotisk kung av amalernas ätt, död 474. Hans gemål hetter Erelieva, med vilken han fick två barn, Amalafrida och Theoderik, sedermera Theoderik den store. ...Wikipedia "Theodimir"

Totila (egentligen Baduila, vilket är hans namn på de mynt han lät prägla), valdes till ostrogotisk kung efter att hans farbror Ildibad dödats 541. ...Wikipedia "Totila"

http://sv.shortopedia.com, just the best.

Next page 

This article is licensed under the GNU Free Documentation License.
It uses material from the Wikipedia . Direct links to the original articles are in the text.
If you use exact copy or modified of this article you should preserve above paragraph and put also : It uses material from the Shortopedia article about "Goter".
MAIN PAGE MAIN INDEX CONTACT US