Fonetik

Akut accent (även kallad accent 1) är en av två olika ordtoner som används i svenska, där den andra kallas grav accent. Exempel på ord som uttalas med akut accent i svenska är anden (bestämd form av and), bilen och encyklopedi. ...Wikipedia "Akut accent"

Allofoner av ett fonem delar samma språkliga betydelse, men uttalas olika, och motsvarar därför olika foner. Uttalet av "hög" och "hör" visar två allofoner av fonemet långt ö, och uttalas [ø] respektive [œ]. ...Wikipedia "Allofon"

En alveolar approximant är ett konsonant språkljud. Det tecknas i IPA som (ett vänt r). ...Wikipedia "Alveolar approximant"

En alveolar flapp är ett konsonant språkljud. Det tecknas i IPA som (ett fiskekroksformat r). ...Wikipedia "Alveolar flapp"

En alveolar frikativa är ett konsonant språkljud. Det finns i två varianter: ...Wikipedia "Alveolar frikativa"

En alveolar klusil är ett konsonant språkljud. Det finns i två varianter: ...Wikipedia "Alveolar klusil"

En alveolar fon uttalas genom att tungan förs samman med tandköttet, vid framtändernas fäste. I praktiken grupperas de icke- frikativa alveolara konsonanterna för de mesta med de dentala, de alveolopalatala och de postalveolara, då dessa låter nästan identiskt. ...Wikipedia "Alveolar konsonant"

En alveolar lateral approximant är ett konsonant språkljud. Det tecknas i IPA som och uttalas som l i svenska ”lag”. ...Wikipedia "Alveolar lateral approximant"

En alveolar nasal är ett konsonant språkljud. Det tecknas i IPA som och uttalas som bokstaven n i svenska ”nål”. ...Wikipedia "Alveolar nasal"

En alveolar tremulant är ett konsonant språkljud. Det tecknas i IPA som och uttalas som ett rullande tungspets-r, som bokstaven r i rikssvenska ”herre”. ...Wikipedia "Alveolar tremulant"

En alveolopalatal frikativa är ett konsonant språkljud. Det finns i två varianter: ...Wikipedia "Alveolopalatal frikativa"

En alveolopalatal fon uttalas genom att tungryggen trycks mot tandvallen. I praktiken grupperas de icke- frikativa alveolopalatala konsonanterna för de mesta med de dentala, de alveolara och de postalveolara, då dessa grupper mycket sällan står i fonemisk kontrast med varandra. ...Wikipedia "Alveolopalatal konsonant"

Apokope är en fonologisk term som innebär att ett språkljud (oftast vokal) i slutet av ett ord avtonas. Jämför fornengelska sunu-, "son", som apokoperats till den moderna engelskans son. ...Wikipedia "Apokope"

Artikulationssätt är de sätt på vilka konsonanter produceras. ...Wikipedia "Artikulationssätt"

Artikulationsställen kallas de nyckelställen i talapparaten där konsonanta språkljud produceras. ...Wikipedia "Artikulationsställe"

Konsonantljud bildas genom att en förträngning eller avspärrning skapas någonstans i talapparaten. Detta sker genom att en aktiv artikulator förs mot ett visst läge. Artikulator kallas ibland för aktivt artikulationsställe. ...Wikipedia "Artikulator"

Artikulering är att forma ett språkljud. ...Wikipedia "Artikulering"

Aspiration ( latin aspiratio, av aspiro ’andas ut’, ’blåsa’) innebär en hörbar utandning före eller efter ett konsonantljud. Aspiration förekommer ofta i tal, men är inte fonematisk i de flesta språk, som svenska. Språk där aspiration har fonematisk betydelse är bland andra kinesiska och isländska. ...Wikipedia "Aspiration (fonetik)"

En bilabial approximant är ett konsonant språkljud. Det tecknas i IPA som (ett beta med tecken för sänkning). ...Wikipedia "Bilabial approximant"

En bilabial frikativa är ett konsonant språkljud. Det finns i två varianter: ...Wikipedia "Bilabial frikativa"

En bilabial nasal är ett konsonant språkljud. Det tecknas i IPA som och uttalas som bokstaven m i svenska ”mål”. ...Wikipedia "Bilabial nasal"

shortopedia - Go in quickly.

En tonande bilabial tremulant är ett konsonant språkljud. Det tecknas i IPA som (ett litet versalt b). ...Wikipedia "Bilabial tremulant"

Brytning, benämning på de element i uttalet hos en person som talar ett för honom främmande språk, som är främmande för språket ifråga. ...Wikipedia "Brytning"

En dental frikativa är ett konsonant språkljud. Det finns i två varianter: ...Wikipedia "Dental frikativa"

Dieresis är en fonetisk markering som styr uttalet av ett ord. Dieresis markerar, i till exempel franskan, att en vokal som vanligtvis inte uttalas, eller uttalas som en del av en diftong, uttalas separat. Dieresisens diakritiska tecken - trema - är två punkter ovan vokalen, ¨. Samma diakrit används även för omljud. ...Wikipedia "Dieresis"

This article is licensed under the GNU Free Documentation License.
It uses material from the Wikipedia . Direct links to the original articles are in the text.
If you use exact copy or modified of this article you should preserve above paragraph and put also : It uses material from the Shortopedia article about "Fonetik".

MAIN PAGE MAIN INDEX CONTACT US