Fj Växtindex Fj Växtindex Fjällbräsma (Cardamine bellidifolia) är bland våra Cardamine-arter den som till sin typ mest avviker från de övriga. Alla arterna i vår flora har stjälk med parbladiga blad, med undantag av denna lilla fjällväxt, som har stänglar eller enbladiga stjälkar och bladen enkla, hela och helbräddade. Det låga och tuviga växesättet anger denna arts högfjällsnatur; den hör till vår nords arktiska flora, ty dess växlokaler är öppna och torra fjällslätter och yppigare. Arten träffas i de norrländska och lappska högfjällen, i hela Norge, där högre fjäll finnas, samt i nordligaste Finland. ...Wikipedia "Fjällbräsma"
Fjällgröe (Poa alpina) är ganska ovanligt eftersom bland våra gräs är det jämförelsevis mycket få som mest eller uteslutande är fjällväxter. Några sådana finnas inom släktet Poa, och av dem är fjällgröet ett av de allmännaste i alla fjälltrakter. Det utmärks av sin korta och täta vippa, de fåtaliga vippgrenarna, de breda småaxen, de breda och tunna tom- och blomfjällen och dessas starkt violettbruna färg. Liksom hos P. pratensis är det översta stråbladets skiva kort, bred, i spetsen kapuschonglikt hopviken; hos alpina är även skottbladen korta och breda, och skottens baser hårt sammanbuntade medels vissnade, grågula slidor. Fjällgröet förekommer i Sverige även i några få trakter på låglandet; så t.ex. vid Stockholm, på Öland och Gotland. ...Wikipedia "Fjällgröe"
Fjällgröna (Diapensia lapponica) är en liten högfjällsväxt med smala läderartade, vintergröna blad och till utseendet närmande sig till ljungväxterna, i vilkas närhet den numera också får sin systematiska plats. Viktigaste olikheten består däri, att ståndarna här sitter i en enda krets (5 till antalet) och att pistillen blott har 3 fruktblad (3-rummigt fröhus), under det att ljungväxterna (i vidsträckt bemärkelse, familjerna Ericaceæ och Pyrolaceæ) har lika många fruktblad (och även lika många fruktrum), som kronflikar. Diapensias blomkrona är sambladig med korta rör. ...Wikipedia "Fjällgröna"
Fjällkattfot (Antennaria alpina) skiljer sig från kattfoten genom bruna, spetsiga holkfjäll och mera gråluddiga blad, är ytterst allmän på Sveriges och Norges fjäll och bildar en huvudsaklig del av den lågväxta hedvegetationen ovanför trädgränsen; den går i Norge ned till Telemarken, i Sverige till Härjedalen; i Finland tillhör den blott de nordligaste gränstrakterna. Detta gäller dock endast för den honliga plantan; av denna art är nämligen hanväxten ytterst sällsynt. Honblommorna får således inte pollen till fröämnets befruktande, men sätter ändå mogen frukt. Denna sällsynta företeelse har fått namnet parthenogenesis ("jungfrufödelse"). Hanplantan verkar alltså vara överflödig för denna arts fortplantning och är så att säga stadd i utdöende, ty den har mycket sällan anträffats och även visat sig ha ganska svag pollenalstring. ...Wikipedia "Fjällkattfot"
Fjällklubbstarr (Carex buxbaumii ssp. mutica) är en flerårig gräslik växt inom släktet starrar och familjen halvgräs. Fjällklubbstarr har basala slidor som är purpurröda och styva upprätta strån. Dess strån blir från två till fyra mm breda och är kortare än stråna. De nedre stödbladen är vanligen kortare än axsamlingen. Dess axfjäll är kortare än fruktgömmet och saknar borstlik spets. De omvänt äggrunda fruktgömmena blir från två till tre mm, saknar näbb men har en liten insänkt öppning. Nöten fyller fruktgömmet helt. Fjällklubbstarr blir från 20 till 60 cm hög och blommar från juni till juli. ...Wikipedia "Fjällklubbstarr"
Fjällkvanne (Angelica archangelica subsp. archangelica L.) tillhör släktet kvannar och familjen flockblommiga växter. Den är ganska vanlig och påträffas på våt, rikare sand- och torvmark exempelvis bäckkanter, kallkällor, videsnår, rasbranter, ängar och älvstränder. Finns även som odlad som senare blivit förvildad. ...Wikipedia "Fjällkvanne"
Fjällsippa (Dryas octopetala) är en växt i släktet fjällsippor (Dryas) som växer i bergstrakter och högfjällsområden. Den växer oftast i torr, kalkrik jord i områden där snön smälter tidigt. Den är en städsegrön dvärgbuske som bildar stora kolonier. ...Wikipedia "Fjällsippa"
Tell your opinion about sv.shortopedia.com
Fjällstarr (Carex norvegica ssp. norvegica) är en flerårig gräslik växt inom släktet starrar och familjen halvgräs. Fjällstarr växer tättuvad och har mörkt purpurröda basala slidor. Dess styva blad blir från 1,5 till 3 mm, har en grov sträv mittnerv och är hälften så långa som stråna. Axsamlingen består av två till fyra ax, med topaxet störst som har hanblommor vid basen. De mörkbruna axfjällen blir något mindre än fruktgömmet och är äggrunda. De brett äggrunda fruktgömmena blir från 1,8 till 2,5 mm, är först gröna men senare mörka som axfjällen och är uppåtriktade. Fruktgömmet har en 0,2 mm lång papillös näbb, även med några små vassa taggar. Fjällstarr blir från 5 till 40 cm hög. ...Wikipedia "Fjällstarr"
Fjällummer (Diphasiastrum alpinum, tidigare Lycopodium alpinum) är en växt i divisionen lummerväxter. Den liknar plattlummern men är mindre och har mer kompakta skott. Skotten är blekgröna, 4-8 cm långa och kryper längs marken. Fjällummern växer ofta på fjällhedar i norra Sverige samt övriga Norden. ...Wikipedia "Fjällummer"
Fjällvallmo (Papaver radicatum) är en högfjällsväxt, i Sverige endast funnen i nordligaste Lappland, i Norge på Dovre och Valdresfjällen samt här och där i Finnmarken. Den är flerårig och växer oftast i låga tuvor med täta blågröna bladrosetter och talrika stänglar; i blomning är den med sina klart svavelgula kronblad en av högfjällens mest lusande entomofila växter. På Dovre, som äger den artrikaste och ymnigaste alpina floran inom Skandinavien, ses fjällvallmon i massor bekläda torra, grusiga och klippiga sluttningar. ...Wikipedia "Fjällvallmo"
Fjällviol (Viola biflora) är till sin allmänna byggnad ganska nära skogs- och hundviolen, men är dock den svenska floran ensamstående genom sin gula blomfärg och sin uteslutande alpina utbredning. Till blomkronans form närmar den sig styvmorsviol (V. tricolor). I Sverige går den inte längre söderut än till norra Dalarna och Hälsingland; i Finland finns den endast allra nordligast, uti Inari lappmark o.s.v.; i Norge är den vida utbredd, men stiger endast tillfälligtvis ned i fjälldalarna. Högväxt och storblommig i fjällsidornas björkskog ända upp till Nordkap, ses denna växt mycket låg, fåbladig och småblommig i fjällhedarnas lavmatta ovanför trädgränsen. Den finns även på mellersta och södra Europas alla fjäll och alpkedjor, i Sibirien o.s.v. ...Wikipedia "Fjällviol"
This article is licensed under the GNU Free Documentation License.
It uses material from the Wikipedia . Direct links to the original articles are in the text.
If you use exact copy or modified of this article you should preserve above paragraph and put also : It uses material from
the Shortopedia article about "Fj Växtindex".
| MAIN PAGE | MAIN INDEX | CONTACT US |