Filosofi A posteriori. Filosofiskt begrepp. Kunskap sägs vara a posteriori om den är beroende av erfarenheten och sinnesupplevelser. Motsatsen till a priori. ...Wikipedia "A posteriori"
A priori. Ett filosofiskt begrepp för kunskap som vi har från början och vars giltighet kan påvisas utan att man behöver referera till verkligheten eller sinneserfarenheter. T.ex. matematiska sanningar. I genetisk mening är något a priori, om det har sitt upsprung i något annat än sinnesupplevelser. I logisk mening är något a priori om dess giltighet kan bevisas utan hänsynsantagande till sinnesupplevelser. ...Wikipedia "A priori"
Absolutism är en filosofisk lära som hävdar något absolut* (absoluta eller objektiva sanningar, absoluta värden) om det absoluta*. Motsvarigheten är relativism. ...Wikipedia "Absolutism (lära)"
Abstraktion är att tillfälligt ignorera de underliggande detaljerna i ett problem och istället koncentrera sig på att lösa problemet på en högre nivå. ...Wikipedia "Abstraktion"
Accidens (av lat. accidere) är en filosofisk term som betecknar egenskaper hos ett ting som inte är nödvändiga av tingets natur. Termen kommer ifrån latinska översättningar av Aristoteles, och berör ontologiska beskrivningar av ting, och dess natur. Ett tings accidens kan anses stå i motsats till dess väsen, dvs det som är en nödvändig del av ett tings vara. ...Wikipedia "Accidens"
En aforism är ett kort och tankeväckande citat eller påstående. ...Wikipedia "Aforism"
Agnosticism, Gnosis - kunskap, vetande. Agnosticismen brukar numera ofta användas som beteckning för uppfattningen att det inte går att veta om det finns någon gud eller att få någon kunskap om densamma. I Huxleys ursprungliga definition betydde det dock att man förnekade kunskap om tillvarons yttersta grunder. ...Wikipedia "Agnosticism"
Things Go Better with shortopedia.
Akosmism är en lära som återför världens verklighet på något annat, antingen Gud (som hos Spinoza) eller det absoluta jaget (som hos J.G. Fichte) ...Wikipedia "Akosmism"
Analysens paradox åsyftar i den analytiska filosofin följande: om analysans (vad analysen kommer fram till) och analysandum (vad som analyseras) har samma mening är analysen trivial. Har de inte samma mening, hur kan man då veta om analysen är korrekt? ...Wikipedia "Analysens paradox"
Analytisk filosofi är ett samlingsnamn på en av huvudströmningarna i 1900-talets filosofi. Grundandet av denna riktning brukar tillskrivas Bertrand Russell och G.E. Moore. Andra viktiga namn är Gottlob Frege som var en föregångare till Russell i logiken och semantiken, och Russells elev Ludwig Wittgenstein. ...Wikipedia "Analytisk filosofi"
Anamnesis är ett begrepp filosofen Platon använder sig av i sin kunskapsteori. Han menar att människan hela tiden bär omkring på all kunskap, men man måste återerinra den. ...Wikipedia "Anamnesis"
Antikens filosofi syftar framför allt på den filosofi som bedrevs i Grekland under 400- och 300-talen f.Kr. De tre stora tänkarna är Sokrates, Platon och Aristoteles. Filosoferna som verkade innan dessa kallas försokratiker. ...Wikipedia "Antikens filosofi"
Antingen-eller, ett livsfragment på danska Enten - Eller. Et Livs-Fragment udgivet af Victor Eremita är en bok av den danske filosofen Søren Kierkegaard som gavs ut den 20 februari 1843 och blev den unge Kierkegaards genombrott, även om han gav ut den under pseudonymen Victor Eremita, "den som segrar i ensamheten". Boken räknas som Kierkegaards mest omfattande verk. ...Wikipedia "Antingen-eller"
En antinomi (av gr. anti, "emot", nomos, "lag") är en motsättning mellan två till synes giltiga teorier. Termen har redan av Platon införts i det filosofiska språkbruket, men har särskilt utpräglats av Kant, som söker uppvisa, att den kosmologiska idén leder till antinomier. ...Wikipedia "Antinomi" I wish I had a shortopedia.
En antites är allmänt sett en tes som står i motsats till en annan tes. En antites är alltså förnekandet av ett visst påstående (tes). Begreppen har en särskild tillämpning i Hegels filosofiska system, där utveckling ses som en process av motsättningar mellan "tes" och "antites", resulterande i en "syntes" som utgör utgångspunkt för en ny motsättning mot en ny antites etcetera. ...Wikipedia "Antites"
Apati ( gr. απάθεια, apatheia, av nekande a och pathos, "sinnesrörelse"), frihet från sinnesrörelse ( affekt), sinneslugn, likgiltighet, känslolöshet. ...Wikipedia "Apati"
Begrepp (av tyska begriff, begreifen, fatta, begripa) är inom filosofi den föreståelse en person har av ett språkligt uttryck. ...Wikipedia "Begrepp"
Begreppet Ångest på danska Begrebet Angest är en bok av den danska filosofen Søren Kierkegaard som utkom den 17 juni 1844 fyra dagar efter Filosofiska smulor. Boken hör till ett av de mest lästa filosofiska verken, även om den inte började läsas utanför filosofiska kretsar förrän i på 1900-talet. ...Wikipedia "Begreppet Ångest"
The Brights (slarvigt översatt: brajtarna) är ett svåröversatt begrepp. Men löst översatt betyder det "De begåvade" eller "De upplysta". Det är en existerande fri förening som har medlemmar över hela världen. The Brights anser att allt i världen kan förklaras naturligt och att det inte finns något övernaturligt eller metafysiskt. ...Wikipedia "Brights"
Buddistisk filosofi syftar på filosofin inom buddhismen. Se vidare buddhism och nagarjuna. ...Wikipedia "Buddistisk filosofi"
Uttrycket Columbi ägg betecknar något som är en enkel lösning på ett till synes omöjligt problem. Det härrör från en vandringshistoria, som oftast tillskrivs Columbus, som utbad sig en belöning av drottningen för att ha upptäckt Amerika. Drottningen menade att det var ju ingen konst, bara man kommer på tanken att ge sig ut och leta. Columbus svarade då, "nej, inte svårare än att ställa ett ägg på dess spets". Drottningen ska då ha svarat att det var omöjligt, varpå Columbus tog ett ägg, tryckte dess spets försiktigt mot bordet och lät ägget stå kvar på den nu något tillplattade spetsen. Enligt en annan version ska Columbus ha hällt ut en liten hög salt på bordet, och ställt ägget på dess spets i denna. ...Wikipedia "Columbi ägg"
Common sense används dels i engelska vardagsspråket i betydelsen "sunt förnuft", men framför allt är det en filosofisk term som utgår från Aristoteles idéer om att sinnena bygger upp en enhetlig och för alla människor gemensam uppfattning om ett objekt. ...Wikipedia "Common sense"
Politisk filosofi har alltid varit en viktig del av filosofin. Stora bidrag har givets av kända filosofer genom historien som t.ex. Platon, Aristoteles, Niccolò Machiavelli, John Locke och Hegel. De politiska idéernas historia är en del av det akademiska ämnet idéhistoria, men studeras även av dem som läser om politik och praktisk filosofi. ...Wikipedia "De politiska idéernas historia"
Deduktion är ett filosofiskt förfaringssätt för att härleda slutsatser från premisser. Utifrån ett antal premisser deducerar man en slutsats, exempel: "från A och B följer C". Deduktionen säger således ingenting om huruvida de ingående premisserna är sanna eller inte, bara att de kan sammankopplas till slutsatser. ...Wikipedia "Deduktion"
Dekonstruktion filosofisk och litteraturvetenskaplig term med ursprung i poststrukturalismen och Jacques Derrida. En form av explosiv exegetik. ...Wikipedia "Dekonstruktion" sv.shortopedia.com , this is it!
This article is licensed under the GNU Free Documentation License.
It uses material from the Wikipedia . Direct links to the original articles are in the text.
If you use exact copy or modified of this article you should preserve above paragraph and put also : It uses material from
the Shortopedia article about "Filosofi".
| MAIN PAGE | MAIN INDEX | CONTACT US |