Etik

Altruism, osjälviskhet (i motsats till egoism, (av latinets "ego" = jag och "alter" = den andre)) betecknar viljan att hjälpa andra utan att den som hjälper har något egenintresse i det. I strikt mening är inte en handling altruistisk om man utför den för att känna sig nöjd med sig själv. Många religioner lär ut altruism som en dygd, se den gyllene regeln. ...Wikipedia "Altruism"

Anständighetens gräns, beteckning på den moraliska gräns som skiljer det anständiga från det oanständiga. ...Wikipedia "Anständighetens gräns"

Antipsykiatri är en rörelse med upprinnelse i 1960-talet som menade att psykiatriska patienter inte nödvändigtvis har en " mental sjukdom", utan att de i stället är individer som inte delar samma konventionella trossystem, eller konsensusverklighet, som de flesta andra människor i deras kultur. Rörelsens förespråkare pratar ibland om "myten om mental sjukdom", efter Thomas Szasz kontroversiella bok The Myth of Mental Illness. ...Wikipedia "Antipsykiatri"

Axiologi (av grekiska axia αξια, värde) är läran om, eller studiet av, värde eller kvalitet. Läran inbegriper såväl etik som estetik, och ses ibland som liktydigt med värdeteori och metaetik. ...Wikipedia "Axiologi"

Barmhärtighet ...Wikipedia "Barmhärtighet"

Centrala etikprövningsnämnden bildades den 1 januari 2004, då en ny lag om etikprövning av forskning som avser människor trädde i kraft. Lagen omfattar forskning på levande personer, men också t.ex. forskning på avlidna och på biologiskt material från människor samt forskning som innebär hantering av känsliga personuppgifter. En central och sex regionala nämnder för etikprövning har inrättats som fristående myndigheter. En regional nämnds beslut i ett ärende om etikprövning av forskning får överklagas hos den centrala nämnden av forskningshuvudmannen om den regionala nämnden har avgjort ärendet och beslutet gått forskningshuvudmannen emot. ...Wikipedia "Centrala etikprövningsnämnden"

Civilkurage är förmågan att upprätthålla sin åsikt, eller sitt agerande, trots att det inte är populär i det aktuella sällskapet. Att ha civilkurage genom att vara väckarklocka och anmäla misshälligheter leder ofta till att man anses som förrädare. Civilkurage kan ofta stjälpa karriären, leda till avsked från sitt arbete, eller i värsta fall fängelsestraff. ...Wikipedia "Civilkurage"

Vad som inom kristendomen kallats "den gyllene regeln", eller kärleksbudet, finns inom många andra religioner. ...Wikipedia "Den gyllene regeln"

Deontologi (från gr. pliktlära). Den deontologiska etiken brukar framställas som motsatsen till den konsekventialistiska etiken. Två typer av deontologisk etik förekommer, handlingsdeontologisk och regeldeontologisk. Exempel på förstnämnda är pliktetiken och på sistnämnda rättighetsetiken. ...Wikipedia "Deontologi"

Djupekologin går att motivera med teologiska argument. Gud har skapat jorden och dess arter (genom evolution eller direkt) och det är fel av människan att ändra vad gud har gjort. Att hävda att vi människor inte ska ingripa i evolutionen för att vi inte kan förutse konsekvenserna är inte i linje med djupekologin då detta argument ger miljön ett instrumentellt värde. Kanske kan man i Gaia-hypotesens anda hävda att biosfären är en organism, men detta påstående har en tveksam vetenskapliga karaktär. Det estetiska argumentet är kanske djupekologins starkaste. Problemet blir dock då hur långt man kan driva det. ...Wikipedia "Djupekologi"

Skillnaden mellan de moraliska principer man ställer upp och det man i praktiken gör och då inte sällan för att brottet mot dessa principer gagnar vederbörande dubbelmoralist. ...Wikipedia "Dubbelmoral"

Ordet dygd betecknar ett moraliskt eftertraktansvärt personligt karaktärsdrag. Exempel på karaktärsdrag som ofta uppfattas som dygder är medkänsla, ärlighet, ansvarsfullhet och ödmjukhet. Även om begreppet dygd spelar en viktig roll i alla etiska system så intar det den i särklass mest centrala rollen i den etiska skola som kallas för dygdetik. ...Wikipedia "Dygd"

Dygdetik är en etiklära som istället för att primärt söka svaret på vilka handlingar som är rätt eller fel och varför så är fallet försöker svara på hur vi bör vara som människor. Dygdetikens infallsvinkel är att dela upp den mänskliga karaktären i en uppsättning karaktärsdrag, där vissa klassas som moraliskt eftertraktansvärda, dygder, och andra som moraliskt förkastliga, laster. ...Wikipedia "Dygdetik"

Egoism kan syfta på något av följande: ...Wikipedia "Egoism"

Emotivism, etisk emotivism, metaetisk åskådning, präglad av uppfattning att moraliska utsagor saknar sanningsvärde, d.v.s. att det inte finns något objektivt gott eller ont i vetenskaplig mening. Alla utsagor om det goda är alltså (med Hägerströms terminologi) metafysiska sådana. ...Wikipedia "Emotivism"

(Epikurism) Epikuros huvudteser: ...Wikipedia "Epikurism"

Etik, (från gr. ethos; sed), sedelära, en moralvetenskap, den del av filosofin som söker besvara frågor som "vad är det goda?", "vad är det rätta?", "hur bör man bete sig?". I mer allmän bemärkelse: en uppsättning regler för uppträdande och förhållningssätt. Även i teologin undersöks och diskuteras etiska frågor. ...Wikipedia "Etik"

Etisk egoism är tanken att man ska göra det som är i ens egenintresse. Det som är i ens egenintresse kan lika gärna vara skadligt för andra, nyttigt för andra eller neutralt för andra. Etisk egoism ska inte förväxlas med rationell egoism, som hävdar att det är förnuftigt att handla i sitt egenintresse, men inte att det är ett etiskt imperativt. ...Wikipedia "Etisk egoism"

Eutanasi (av grekiskans ἐύ "gott", "väl" och ϑάνατος "död") eller dödshjälp, en lugn och smärtfri död, barmhärtighetsdödande. ...Wikipedia "Eutanasi"

Fromhet är en av guds tro präglad livshållning. ...Wikipedia "Fromhet"

Godhet, filosofiskt och religiöst begrepp som är motsatsen till ondska och betecknar det som är moraliskt rätt. ...Wikipedia "Godhet"

Heder är ett antropologiskt och sociologiskt begrepp kopplat till social status, och är ett begrepp för andra människors uppskattning av en människas personliga värde. Hederns syfte är att bevara ordningen i ett samhälle. Varje individ har ett mått av heder inom en grupp. En grupp har också ett mått av heder inom en större grupp. Hedern förändras med personens handlingar - en handling som gynnar gruppen ökar individens heder, medan en handling som skadar gruppen också skadar personens heder. Den som förlorat sin heder riskerar att bli utstött ur gruppen och i värsta fall bli utsatt för hämnd, medan stor heder kan leda till makt och andra privilegier. Normen för vad som anses hedrande och vanhedrande varierar med tid och plats - noterbart är att en ogift kvinnas kyskhet och en gift kvinnas trohet har varit avgörande för hennes heder i många kulturer. ...Wikipedia "Heder"

Helsingforsdeklarationen från 1964 föreskriver etiska regler för forskning på människor. Till de etiska riktlinjerna hör att man måste ha informerat samtycke från en försöksperson, eller för omyndiga personer en person som har försökspersonens bästa för ögonen. ...Wikipedia "Helsingforsdeklarationen"

Jantelagen (da: Janteloven) är ett koncept formulerat av Aksel Sandemose i och med boken " En flykting korsar sitt spår". Aksel Sandemose växte upp i danska Nykøbing, en stad han i boken kallade Jante, därav namnet "Jantelagen". ...Wikipedia "Jantelagen"

Kasuistik (av lat. casus "fall") är en metod inom själavård och kyrkorätt, varvid man vid tillämpningen av moraliska regler tar hänsyn till förhandenvarande omständigheter, ofta med stöd av exempel. ...Wikipedia "Kasuistik"

There's a bit of sv.shortopedia.com in all of us.

This article is licensed under the GNU Free Documentation License.
It uses material from the Wikipedia . Direct links to the original articles are in the text.
If you use exact copy or modified of this article you should preserve above paragraph and put also : It uses material from the Shortopedia article about "Etik".

MAIN PAGE MAIN INDEX CONTACT US