Dykmedicin Dykmedicin Djupberusning, även kallat kvävenarkos. Ett berusat tillstånd som kan drabba dykare på större djup, ofta 25 m eller djupare. Symptomen liknar dem som alkohol ger: ...Wikipedia "Djupberusning"
Lungkollaps, pneumothorax, är ett tillstånd då ena eller båda lungorna faller ihop. Detta kan ske till följd av att det blir en skada i lungsäcken, vilket innebär att den normala tryckskillnaden som normalt får andningen att fungera sätts ur spel. Denna skada kan uppkomma genom olyckor, komplikationer i samband med operation eller spontant. Spontan lungkollaps är mest vanligt hos unga, långa och smala män. Det blir då svårt att andas. Den drabbade behandlas med kontinuerligt sugdränage, först aktiv sugdränage för att få bort vätska (blod, slem etc.) ur lungorna och därefter passivt för att spänna ut lungsäcken mot bröstkorgen. Efter en tids behandling läker lungsäcken ihop med bröstkorgen ("går i vägg") och lungan kan fungera normalt igen. ...Wikipedia "Lungkollaps"
Omvänd blockering är, i samband med dykning, motsatsen till squeeze. För det mesta vid uppstigning tar sig luften ut utan problem från håligheter som öron och bihålor. Ibland kommer dock inte luften ut och man känner av trycket från den expanderande luften inifrån, vilket kan ge obehag eller smärta, en s k omvänd blockering. ...Wikipedia "Omvänd blockering"
(Tryckfallsjuka) Dykarsjuka, eller tryckfallssjuka som det också kallas, uppkommer då en dykare under tryck andas in andningsgasen, i sportdykarens fall oftast vanlig luft, och kvävet i denna löses i blod och andra vävnadsvätskor. Mängden gas som kroppen tar upp beror på djupet (trycket) och dyktiden. Ju högre tryck dykaren utsätts för och ju längre tid under tryck desto mer kväve upptas. När dykaren sedan är på väg uppåt minskar det omgivande trycket och blodet och vävnadsvätskorna kan inte längre binda lika mycket kväve som tidigare. Kvävet återgår då till gasform. Om gasen inte då kan lämna kroppen genom utandning eller att konsentrationen blir för hög, bildar kvävet bubblor ute i vävnaden och i blodet. Dessa bubblor blir större allteftersom trycket sjunker och de blir tillräckligt stora kan de ge symtom. Beroende på var dessa bubblor sätter sig ger det olika typer av symtom på tryckfallssjuka. Bubblor av detta slag bildas vid varje dyktillfälle men vanligtvis endast i de större blodkärlen på väg till lungorna där de kan filtreras bort utan att göra någon skada. ...Wikipedia "Tryckfallsjuka"
This article is licensed under the GNU Free Documentation License.
It uses material from the Wikipedia . Direct links to the original articles are in the text.
If you use exact copy or modified of this article you should preserve above paragraph and put also : It uses material from
the Shortopedia article about "Dykmedicin".
| MAIN PAGE | MAIN INDEX | CONTACT US |