Bergsbruk

Anrikningsverk, anläggning för separering av malm. Se vidare anrikning. ...Wikipedia "Anrikningsverk"

Ett bergloss är när ett stort stycke berg i en gruvgång eller schakt lossnar, till exempel skutan. Rasrisken i gruvorna var i äldre tider stor och chanserna att överleva var många gånger liten. ...Wikipedia "Bergloss"

Bergmästare, högste chef för bergsstaten. Nuvarande bergmästaren (2005) heter Jan-Olof Hedström. Tidigare var bergmästaren en tjänsteman som under bergskollegium hade högsta tillsynen över bergsbruket i en bergslag. Bergmästarna och bergsstaten Fram till 1852 var bergmästaren även ordförande i bergstingsrätten. ...Wikipedia "Bergmästare"

Bergsbruk eller bergshantering är ett äldre samlingsbegrepp för de verksamheter som utnyttjar bergets råvara, därmed ingår gruvdrift och järnhantering med dess sidogrenar i begreppet. Merparten av bergsbrukets metoder och kulturella effekter har rötter långt bak och har genomgått stora förändringar till modern tid. ...Wikipedia "Bergsbruk"

Bergsfiskal var åklagare vid bergstingsrätterna vid Sala silverbergslag och vid Stora Kopparbergslagen före 1854. ...Wikipedia "Bergsfiskal"

Bergsfogde var en tjänsteman i järnbergslagen som uppbar kronans inkomster från hyttor, stångjärnshammare, spikhammare och manufaktursmedjor. Bergsfogden var även åklagare vid bergstingsrätten och övervakade bergshanteringen. ...Wikipedia "Bergsfogde"

Bergsfrälse var den frihet som en innehavare av bergfrälsejord hade från jordskatter mot det att han bedrev bergsbruk. Ett bergsfrälsehemman var något annat än ett bergsmanshemman. ...Wikipedia "Bergsfrälse"

You are visiting http://sv.shortopedia.com

Bergsgevaldiger var en rättsbetjänt i bergslag och vid bergstingsrätt. ...Wikipedia "Bergsgevaldiger"

Bergskollegium, centralt ämbetsverk som fungerade åren 1637-1857 (fram till 1649 under namnet Generalbergsamtet) med uppgift att leda och kontrollera gruvnäringen och metallförädlingen. ...Wikipedia "Bergskollegium"

Bergslag är en historisk term för ett visst distrikt i främst Mellansverige som hade privilegium på bergshanteringen. Den historiska termen bergslag är ursprunget till den geografiska termen Bergslagen. ...Wikipedia "Bergslag"

Bergslagen är ett geografiskt område i Mellansverige som omfattar norra och västra Västmanlands landskap inklusive de norra delar av Örebro län som ingår i Västmanlands landskap, sydöstra Värmland och södra Dalarna. Bergslagen har utmärkt sig för gruvdrift och metallindustri. ...Wikipedia "Bergslagen"

Bergsman, ursprungligen (sedan medeltiden) namn på namn en bonde som vid sidan av jordbruket hade rätt att producera tackjärn i en masugn (hytta) och därmed också bryta järnmalm. ...Wikipedia "Bergsman"

Bergsmanshemman var ett skatte- eller kronohemman inom ett bergslag (tackjärnsbergslag) som innan kungl. förordning 20 september 1859 hade till skyldighet att bedriva hyttbruk och använda sina skogar till kolning. En innehavare av ett bergsmanshemman kallades bergsman och var mot erläggande av tiondejärn fritagen från rotering och vissa andra statliga pålagor. ...Wikipedia "Bergsmanshemman"

Bergsnämndeman var bisittare i bergstingsrätten. För varje bergstingslag fanns tolv bergsnämndemän. ...Wikipedia "Bergsnämndeman"

Simply shortopedia! Bergsbruk

Bergsprivilegium var ensamrätten men också skyldigheten för bergsmän och bergsfrälse att blåsa i hytta och masugn. Den upphävdes 1859 då bergshanteringen blev fri i Sverige. ...Wikipedia "Bergsprivilegium"

Bergsstaten är förvaltningsmyndighet för frågor enligt minerallagen och lyder under Näringsdepartementet. Det är den myndighet som beslutar om tillstånd gällande prospektering och gruvor i Sverige. Bergsstaten är en av de äldsta statliga myndigheterna i Sverige och bildades 1637. Dess högste chef har titeln bergmästare och heter Jan-Olof Hedström. Chefsmyndighet för Bergsstaten är Sveriges geologiska undersökning. ...Wikipedia "Bergsstaten"

Bergstingsrätt, var namnet på de äldre underdomstolar bestående av en bergmästare som ordförande och bergsnämndemän som bisittare. De skulle döma i mål som rörde bergsverks- och gruvrörelsen. Bergstingsrätterna avskaffades 1852 och deras domsrätt överfördes då på de allmänna domstolarna. ...Wikipedia "Bergstingsrätt"

Bergslagsvikt, Bergsvikt, Bergs- och hammarvikt var ett viktsystem för vägning av bergsprodukter i bergslagerna, som upphörde att tillämpas 1863 i samband med övergången till decimalsystemet. Ett skeppund bergsvikt (150 kilogram) var 20 pund, 1 pund bergsvikt (7,5 kilogram) var 20 marker. ...Wikipedia "Bergsvikt"

Blästerugn, äldre typ av ugn för lågteknisk järnframställning, känd sedan förhistorisk tid. Järnet framställdes genom reduktion av sjö- eller myrmalm, vilket skedde under blästring (dvs att malmen upphettades genom inblåsning av luft i ugnen med hjälp av en bälg). Flera olika typer av blästerugnar har förkommit i Sverige, under järnålder och tidig medeltid var en nedgrävd, lerinfodrad gropugn med hand- eller fotdriven bälg den vanligaste. Senare kom ugnarna ofta att kallmuras. Från yngre järnålder till äldre medeltid användes blästerugnar frekvent, utbredningen av dessa kom främst att vara knuten till områden med en naturlig tillgång på malm (exempelvis vissa delar av Bergslagen). I inre Nordsverige kom blästerugnar även att nyttjas i senare tid. ...Wikipedia "Blästerugn"

Blindschakt, vid gruvdrift ett schakt som ej når marknivån, utan endast drivits mellan olika nivåer under jord. ...Wikipedia "Blindschakt"

Boxholms AB, industrikoncern hemmahörande i Boxholm, Östergötland. Koncernen består av dotterbolagen Boxholm Stål AB ( kalldraget stångstål), Boxholm Ost AB ( mejeri med osttillverkning), Sonoform AB ( komposittillverkning) och AB Alvenius Industrier (stålrörssystem). ...Wikipedia "Boxholms AB" Can you feel it? http://sv.shortopedia.com. Bergsbruk

Bruksort/brukssamhälle, vanligtvis mindre samhälle uppbyggt kring en dominerande industri, oftast med rötter i äldre tiders järnhantering. Karakteristiskt för Sverige under järnhanteringens guldålder (1600- och 1700-talen) var att samhällen uppstod på landsbygden kring gruvor, hyttor och stångjärnshammare. Vid sidan av landsbygdens byar och de små städerna utgjorde de en mycket särpräglad samhällsmiljö, både med fördelar och nackdelar. ...Wikipedia "Bruksort"

Färskning, den process inom järn metallurgin vid vilken kolhalten i tackjärn/ råjärn genom oxidation sänks till de nivåer som gör järnet smidbart. Det tackjärn som kommer direkt från masugnarna innehåller vanligtvis ca 4-5 % kol och kan inte smidas, valsas eller härdas. Genom färskningen sänks kolhalten till under 2%, och blir då smidbart. Tackjärnet/råjärnet färskas till stål genom de s.k. smältfärskningsmetoder. Exempel på sådana är bessemer-, martin- och syrgaskonverterprocesserna. Även vid elektrostålprocesser, där järnråvaran istället huvudsakligen utgörs av skrot, används smältfärskning. Vid torrfärskning, som numera inte används, sker bortoxidationen av kol vid en temperatur där tackjärnet är i fast form. Vid välljärnsmetoderna (som inte heller används) sker färskning av halvsmält järn. Exempel på metoder fär detta används är tysksmide, lancashiresmide och vallonsmide. ...Wikipedia "Färskning"

Forma (ursp. latin med betydelsen 'vattenledningsrör'), öppning i ugnsmuren i härdar, eller smältugnar (ex. masugnar och kupolugnar), genom vilken blästerluft blåses in i ugnens förbränningszon. Vanligen förses ugnen med ett flertal formor, som fördelas cirkelformigt runt ugnen (gäller främst vid olika typer av smältugnar). Inblåsningen sker genom munstycken, som kallas tättor. ...Wikipedia "Forma"

Franche-Comté-smide [frã? kåtê-], äldre härdfärskningsmetod för framställning av smidesjärn ur tackjärn. ...Wikipedia "Franche-Comté-smide"

shortopedia, there's no better way.

This article is licensed under the GNU Free Documentation License.
It uses material from the Wikipedia . Direct links to the original articles are in the text.
If you use exact copy or modified of this article you should preserve above paragraph and put also : It uses material from the Shortopedia article about "Bergsbruk".

MAIN PAGE MAIN INDEX CONTACT US