Bebyggelsetyper Bebyggelsetyper Badort kallas en ort, främst vid kusten, där badmöjligheter finns och dit turister sommartid söker sig. ...Wikipedia "Badort"
Bruksort/brukssamhälle, vanligtvis mindre samhälle uppbyggt kring en dominerande industri, oftast med rötter i äldre tiders järnhantering. Karakteristiskt för Sverige under järnhanteringens guldålder (1600- och 1700-talen) var att samhällen uppstod på landsbygden kring gruvor, hyttor och stångjärnshammare. Vid sidan av landsbygdens byar och de små städerna utgjorde de en mycket särpräglad samhällsmiljö, både med fördelar och nackdelar. ...Wikipedia "Bruksort"
Ett fiskeläge är en ort, oftast liten, vid kusten med fiske som basnäring. Ortens tillväxt genom historien hänger ofta samman med konjunktursvängningar inom fiskerinäringen. Idag är många gamla fiskelägen populära semestermål. ...Wikipedia "Fiskeläge"
Förort är benämning på ett bostadsområde eller ort som är beläget i utkanten eller i närheten av av en större stad. En förort karakteriseras oftast av att flertalet av dess invånare åker regelbundet in till den närliggande staden. Ofta ägnas också mycket fritid i staden och inte i förorten. ...Wikipedia "Förort"
Ett fritidshusområde är enligt SCB ett område med minst 50 fritidshus där avståndet mellan husen är högst 150 meter. En knapp tredjedel av Sveriges fritidshus ligger i så definierade fritidshusområden, vars yta motsvarar en tiondel av tätorternas yta i landet. ...Wikipedia "Fritidshusområde"
Köping är en äldre juridisk term för en tätort som hade vissa funktioner som handelsplats, men till skillnad från städer inte hade stadsrättigheter. Termen har haft olika innebörd i olika perioder. ...Wikipedia "Köping (samhällsbildning)"
Municipalköping, nutida benämning på vissa mindre köpingar, vilka i de flesta fall hade erhållit köpingsrättigheter, antingen som lyd- eller friköpingar, före 1862 års kommunalförordningars ikraftträdande (undantaget var Nybro). I samband med denna reform ansågs de vara alltför små för att bilda egna kommuner och kom därigenom i princip att likställas med municipalsamhällen. Begreppet municipalköping används numera för att särskilja dem från de köpingar som kom att utgöra egna kommuner. År 1919 fastslogs att alla orter som i framtiden blev köpingar också skulle bli egna kommuner, och municipalköpingarna avvecklades därefter gradvis fram till 1956. ...Wikipedia "Municipalköping"
Municipalsamhälle var i Sverige före år 1971 en administrativ enhet för ett tätbebyggt område inom en landskommun (eller ibland flera kommuner) som inom sitt område, skötte vissa s.k. municipala angelägenheter. Det kunde även förekomma fler än ett municipalsamhälle inom samma landskommun, och i något enstaka fall omfattade ett municipalsamhälle två från varandra avskilda områden inom samma landskommun. ...Wikipedia "Municipalsamhälle"
Småort är en term som används av SCB och definieras som en samlad bebyggelse med 50-199 invånare, där det är högst 150 meter mellan husen. ...Wikipedia "Småort"
Stad, visst tätbebyggt landområde som definieras antingen genom rättslig status eller genom varifrån riket styrs. I vardagligt språkbruk kan stad betyda "plats med stadsbebyggelse", och när en stad då omnämns kan gränserna till denna vara flytande och annorlunda än de för tillfället gällande kommungränserna. ...Wikipedia "Stad"
Stadsdel är en väl avgränsad del av en stad. ...Wikipedia "Stadsdel"
Storstad har flera betydelser. ...Wikipedia "Storstad"
Tätort är ett område där en större grupp hus finns samlade. Man har 1960 i Norden enats om en gemensam definition av begreppet tätort. Definitionen av tätort är: ...Wikipedia "Tätort"
This article is licensed under the GNU Free Documentation License.
It uses material from the Wikipedia . Direct links to the original articles are in the text.
If you use exact copy or modified of this article you should preserve above paragraph and put also : It uses material from
the Shortopedia article about "Bebyggelsetyper".
| MAIN PAGE | MAIN INDEX | CONTACT US |