Akademier och lärda samfund Akademier och lärda samfund Akademi, samfund av lärda eller konstnärer, som har till uppgift att främja någon eller några särskilda vetenskaper eller sköna konster för dessas egen skull. ...Wikipedia "Akademi (samfund)"
Akademier och lärda samfund. Om ursprunget till ordet akademi och akademi i betydelsen "universitet" eller institution för annan högre utbildning. Denna artikel behandlar akademier i den andra i nämnda artikel upptagna betydelsen: ett samfund av lärda eller konstnärer, som har till uppgift att främja någon eller några särskilda vetenskaper eller sköna konster för dessas egen skull. ...Wikipedia "Akademier och lärda samfund"
Akademier och lärda samfund i Sverige. I Sverige väcktes ett förslag i riksrådet 1652, under drottning Kristinas regering, om inrättande av en "Academia såsom i Frankriket brukas", vilket dock inte ledde til något resultat. I sin exil i Rom grundade Kristina en "Accademia Reale", som dock upphörde med hennes död. Den äldsta av de ännu existerande kungliga akademierna är Kungl. Vetenskaps-Societeten i Uppsala, som leder sitt ursprung till det Collegium curiosorum som universitetsbibliotekarien Erik Benzelius grundade 1710, och vilket 1719 ombildades till Bokwettesgillet och vann kunglig stadfästelse 1728. ...Wikipedia "Akademier och lärda samfund i Sverige"
Akademier och lärda samfund, Finland. Finska vetenskaps-societeten är den äldsta av de finländska akademierna, var länge helt svenskspråkig men är nu tvåspråkig. ...Wikipedia "Akademier och lärda samfund, Finland"
Akademier och lärda samfund, Norge. ...Wikipedia "Akademier och lärda samfund, Norge"
Akademier och lärda samfund, Storbritannien. Det äldsta av de brittiska akademierna är den engelska Royal Society i London, grundad 1660 av bl.a. matematikern och arkitekten Christopher Wren. Den har status av brittisk nationalakademi på det naturvetenskapliga området, rekryterar sina fellows inte bara från England utan från hela Storbritannien, Irländska republiken och det brittiska samväldet; därtill finns en kategori utländska ledamöter, dit bland annat några svenskar har hört. ...Wikipedia "Akademier och lärda samfund, Storbritannien"
Akademier och lärda samfund i Tyskland. Av de tyska akademierna är den äldsta den som 1652 grundades i Schweinfurt, därefter funnits på olika platser och sedan 1878 har sitt säte i Halle an der Saale i nuvarande Sachsen-Anhalt. Den kallas Leopoldina, eftersom den erhöll privilegier av tyske-romerske kejsaren Leopold I (reg. 1658-1705). ...Wikipedia "Akademier och lärda samfund, Tyskland" http://sv.shortopedia.com , this is it!
Asiatiska sällskapet i Bangladesh, lärd förening grundad 1952 i Dacca av orientalister som lämnat Calcutta och Asiatiska sällskapet i Bengalen, i samband med separationen mellan Indien och Pakistan 1947. Sällskapet, i vars formella ledning presidenten i Bangladesh står, har som sitt syfte att studera "människan och naturen i Asien". ...Wikipedia "Asiatiska sällskapet i Bangladesh"
Asiatiska sällskapet i Bengalen (först Asiatick Society, från 1936 Royal Asiatic Society of Bengal, sedan från 1950 endast Asiatic Society), en lärd förening, grundad 1784 i Calcutta av sir William Jones och andra britter, bl.a. Charles Wilkins, där den fortfarande har sitt säte, med ändamål att främja forskningar rörande Asiens ...Wikipedia "Asiatiska sällskapet i Bengalen"
Det Norske Videnskaps-Akademi, stiftades 1857 som Videnskabsselskabet i Kristiania, är en fristående, nationell och tvärvetenskaplig organisation, omfattande alla vetenskaper. Akademien har 219 norska ledamöter och 183 utländska, fördelade på två klasser: den matematisk-naturvetenskapliga och den historisk-filosofiska, båda indelade i fack. ...Wikipedia "Det Norske Videnskaps-Akademi"
Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (förkortad IVA), är en kunglig akademi, grundad 1919. Den är samtidigt världens äldsta ingenjörsvetenskapsakademi. Medlemskap i akademien förkortas LIVA. ...Wikipedia "Ingenjörsvetenskapsakademien"
Kungliga Akademien för de fria konsterna (oftast kallad Konstakademien, förkortad FrKA), Fredsgatan 12, Stockholm har till syfte att främja utvecklingen av konsten i Sverige. Fram till 1978 var akademien också huvudman för Konsthögskolan, men den sorterar nu under högskoleverket som andra högskolor. ...Wikipedia "Kungliga Akademien för de fria konsterna"
"Kungliga asiatiska sällskapet i Storbritannien och Irland" (Royal asiatic society of Great Britain and Ireland), en lärd förening, inrättad 1823 i London under ledning av Henry Thomas Colebrooke, med avdelningar i Bombay, Madras, Singapore, på Ceylon m.fl.orter, med ändamål att främja forskningar rörande Asiens geografi, historia, religion, seder, språk och litteratur. Sällskapet utgav först "Transactions" (1824-1834) och från 1833 "Journal of the royal asiatic society". ...Wikipedia "Kungliga asiatiska sällskapet i Storbritannien och Irland"
Kungliga Fysiografiska Sällskapet i Lund. Akademi för naturvetenskap, medicin och teknik, är en av de kungliga akademierna och har till uppgift att främja vetenskapen inom nämnda områden. Det ålderdomliga ordet "fysiografi" betryder närmast "naturbeskrivare", vilket förklaras av den senare meningen i dess officiella titel. ...Wikipedia "Kungliga Fysiografiska Sällskapet i Lund"
Kungliga Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur (GAA). En av de kungliga akademierna, stiftad på 300-årsdagen av Gustav II Adolfs död, 6 november 1932. Stadgarna fastställdes av Kungl. Maj:t den 27 november 1936. Den har sitt säte i Uppsala. ...Wikipedia "Kungliga Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur"
Kungliga Humanistiska Vetenskapssamfundet i Lund, akademi vid Lunds universitet, instiftad 1918 i samband med universitetets 250-årsjubileum på initiativ av professorn i estetik Ewert Wrangel. ...Wikipedia "Kungliga Humanistiska Vetenskapssamfundet i Lund"
Kungliga Humanistiska Vetenskapssamfundet i Uppsala. Inledde sin verksamhet 1889 med en donation av J. Westin såsom ekonomisk grundval. Enligt stadgarna, som stadfästes av Kungl. Maj:t den 28 mars 1896, är samfundets ändamål att främja utvecklingen av de filosofiska, historiska och filologiska vetenskaperna. Antal ledamöter är högst 50. Medlemskap i samfundet förkortas LHVS. ...Wikipedia "Kungliga Humanistiska Vetenskapssamfundet i Uppsala"
Kungliga Krigsvetenskapsakademien är en fristående icke-statlig institution, vars syfte är att främja vetenskap av betydelse för Sveriges försvar och säkerhet. ...Wikipedia "Kungliga Krigsvetenskapsakademien"
Kungliga Musikaliska Akademien (förkortad KMA). Stiftad 1771, kunglig stadfästelse av grundreglerna den 8 september 1771. ...Wikipedia "Kungliga Musikaliska Akademien"
Kungliga Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia SkS. Bildades som en kommitté 1815 på initiativ av handskriftssamlaren Adolf Ludvig Stierneld. Stadgar fastställda 1821 av Karl XIV Johan. Bland senare års ordförande i Kungl. Samfundet märks historieprofessorerna Erik Lönnroth och Herman Schück, och Kungl. Samfundet omfattar idag 160 svenska och 39 utländska ledamöter. Dessa är valda mot bakgrund av vetenskapliga meriter inom området och återspeglar historiska discipliner, arkiv och bibliotek. Medlemskap i samfundet förkortas LSkS ...Wikipedia "Kungliga Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia"
Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien, tidigare Kungliga Lantbruksakademien (Kungliga Svenska Lantbruksakademien) grundades år 1811, av Karl XIII. Akademin stod till en början mycket nära kungahuset. Den hade visserligen instiftats av kungen, men bakom tillkomsten låg kronprinsen Karl Johan, som blev akademin förste ordförande eller preses. Att en furste ägnade sig praktiskt åt lantbrukets förkovran var angeläget för Karl Johan och det hörde också till tidens ideal och jordbruk och lantbruksvetenskapen var på modet. ...Wikipedia "Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien"
Kungliga Vetenskaps-Societeten i Uppsala (förkortat KVS). Denna, den äldsta av de kungliga akademierna, leder sitt ursprung till det Collegium curiosorum som universitetsbibliotekarien Erik Benzelius grundade i Uppsala 1710. Det ombildades 1719 till Bokwettesgillet (eller Societas literaria Sueciæ), vann kunglig stadfästelse 11 november 1728 såsom Societas literaria et scientiarum, och fick det slutliga latinska namnet Societas regia scientiarum Upsaliensis. Enligt Kungl. Maj:ts stadgar den 6 juli 1906 är antalet ordinarie ledamöter 50 svenska, 100 utländska. Akademien sammanträder i sitt eget hus vid S:t Eriks torg i Uppsala. Medlemskap i akademien förkortas LVS. ...Wikipedia "Kungliga Vetenskaps-Societeten i Uppsala"
Kungliga Vetenskapsakademien är en oberoende organisation, vars uppgift är att främja vetenskaperna, företrädesvis matematik och naturvetenskap. ...Wikipedia "Kungliga Vetenskapsakademien"
Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien (även kallad enbart Kungliga Vitterhetsakademien, förkortad KVHAA) instiftades år 1753 av Lovisa Ulrika under namnet Kongliga Svenska Vitterhets-academien som en humanistisk motsvarighet till den 1739 inrättade Vetenskapsakademien. Sitt nuvarande namn fick Vitterhetsakademien år 1786, då Gustav III återskapade sin mors akademi, samtidigt som han grundade Svenska Akademien. ...Wikipedia "Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien"
Detta är en lista över Svenska Akademiens samtliga ledamöter genom tiderna. ...Wikipedia "Lista över Svenska Akademiens ledamöter"
Come again to sv.shortopedia.com
This article is licensed under the GNU Free Documentation License.
It uses material from the Wikipedia . Direct links to the original articles are in the text.
If you use exact copy or modified of this article you should preserve above paragraph and put also : It uses material from
the Shortopedia article about "Akademier och lärda samfund".
| MAIN PAGE | MAIN INDEX | CONTACT US |